den senaste veckan har varit bättre. Jag har på allvar tänkt tanken att jag mår dåligt för att jag mår bra. och halvt på allvar tror halva jag på den, eller helt på allvar. Jag har börjat skriva i min lila dyra dagbok igen, som jag fick av mamma och pappa nån gång, och inte vågade öppna, inte vågade skriva dikter i, för att dyra böcker ger saker sneda värdeproportioner osv. men jag hade inte skrivit på ett år och nu har jag börjat igen. och jag blir arg istället för självdesktruktiv i huvudet. jag mår dåligt på sättet man kan göra när man mår bra men har alldeles för små skor på sig eller… ja

jag är i solna ccentrum, jag har cyklat hit, jag vet inte om det var motvind, för lite luft, eller ovana, men det var tungt, och det gnisslade men änrå cyklar. senaste dagarna har jag gått runtoch tänkte på "anyone who rides a bike is a friend of mine" citatet från nånting i naiv. super. igår körde en kille på cykel nästan på mig. det var tur att jag inte var en bil. och lite senare igår såg jag lukas moodyssons container, alldeles själv i en biosalong inne i stan.

jag älskar mina ingooglingar. jag har ju fått höra systers om trender frisyrer sånt och mina är så torra i jämförelse. jag har så fantastiskt tråkiga sökord folk hittar hit på. husvagnsannonser, sytråd solna centrum, minichokladbiskvier recept, luktar korv (?), grävmaskiner bergshamra, ni hör. lite coola bandnamn också. men ni hör.

och igår, äntligen resultatet i brevlådan, och allting stämde och 116 av 122, en av 318 av 41530, igen förlåt att jag skryter, men jag jobbar men jag jobbar på seven eleven och har en chef med mental mognad nånstans i tonåren, förlåt förlåt, men resultatet säger jag var en på 130. 0.8%. och får jag inte sola mig i det så var jag inte i vad. jag kan göra nästan vad jag vill. högskolemässigt, jag kan välja nånting och sedan segla in, varifrån kom denhär hjärnan? tack släkten, tack uppväxten, jag har det förspänt, jag vill veta vad jag ska göra, med det.

jag har skrivit kontrakt för inneboendevarandet i fula huset i västra skogen. det känns helt okej, inte jättebra men jag får komma in i god tid där och det är nära ner till vattnet och inte helt långt in till stan, och solna centrum med sin jojokraft på mig, jag fattar inte, men äh. efter kontraktskrivandet halkade jag mig ner till landet på oskar schönnings releaseparty för nya skivan (happy jazz, please) och det var jazzigt som ja men jag vet inte om det är för att oskar schönning (mannen, inte bandet) var på mina nyårs- och sommartonårsmissionskyrkeläger men jag kan ta till mig det. och jag vill ju inte vara främmande för jazz och storebror lär mig, och storebror köp happy jazzskivan, den är bra. och varför är alla jazzkillar långa och taniga?

och cecilia hade tid med mig en sväng och lite prinsesstårta häromdagen, minns inte vilken, (onsdag?) och jag blir lycklig av att äta saker med grädde, särskilt i solsken. och den kvällen tog skrivkursen slut (och som kommentarkommentar måste jag säga att jag är skeprisk till hela urscensgrejen, särskilt när den är så luddigt formulerad som den var här) och jag kände mig lite missvinklad och lite begriplig, och vi slutade tidigare, eller de fortsatte över en öl och jag fortsatte utan öl och lyssnade och lyssnade, på saker om ursprung och kulturpolitik snuttifiering, huruvida ulrika mässing(stavning?) är tråkig (inte privat, säger torkel) nyhetsrapportering, samefrågor, ganska mycket indien och japan och lite till. det kanske blir en fortsöttning till hösten, jag känner mig ganska färdig med dem, vi får se om jag vill vara med och bekosta skjortan åt lars hermansson (som tydligen är ihop med marie norin som jag ju bara läst lite med beundrar desto mer men nu sjönk hon lite och skit också)(han är lite sån som provocerar för provocerandets skull och det lyser igenom och känns lite manipulativt och jag kan inte gilla det).

hej tusen kilo okoncentrerad text, drickfärdig, jag måste nog gå och köpa dyr juice fast jag är fattig, ringa erica p och cykla till. västra skogen, kanske in till stan, köpa dyrt te fast jaginte har råd, få geografin att höra ihop. och solen skiner som bara den och biblioteksassistenterna snällsmåpratar med mig och vad kan man vara annat än, när man fått 2,0 på sitt första högskoleprov, har löst boendesituationen och har en cykel som väntar på en, vad kan man vara annat?

(och ja jag ska ändra snöochisgrejen, så fort jag kommer hemhem eller skaffar internetdator eller nåt, fixa fix) hejhej.