Eh, hej…
Jag tänkte berätta lite här idag om… nä.
Arkitektprovssida (A3 scannad i A4-scanner).
Mottagningsveckor. Jag smet från festen ikväll, med huvet surrande tomt. Ordet "nätverk" upprepat under dagen som ett mantra. Byggbranschen har kört runt oss i bussar, försett oss med mackor och kaffe och ett föredrag om ledarskap och att prata inför folk. Jag visar inte prov på häpnadsväckande nätverkarskills - tvärtom (jag hittar en till bibliotekariewannabe och vi pustar ut med varandra som alibi). Inatt drömde jag att jag flera gånger blev hotad med kniv i idylliska miljöer. Nu gäspar jag så ögonen rinner, bollar med förkylningsteorin som ursäkt. Den är nog nåt. Men snabb anpassning har heller aldrig varit mitt signum. Se tiden an. Hittills ger arkitekterna (skolan) inte intryck av att ha mycket till övers för det skrivna ordet, den nedtecknade kunskapen. Det kan jag inte förhålla mig till.
Förhållningsordern är: sova mycket, vara i det, och i övrigt se tiden an.
