(Det känns tråkigt att jag inte kan släppa det, men:) En utbildning borde kunna vara både utmanande och utvecklande utan att monopolisera, kolonisera, vilket är ordet? Lägga beslag på en helt. Och stressen och de konstiga tiderna som helt internaliserade, instutitionaliserade, rutinartade. Vad menar de att man vinner på det?
Jag vinner grå i ansiktet, olust, och sen när jag åkt därifrån en vilja att slå mig fri. Att ta nån slags revansch.
Är på jobbet nu. Åker till skolan sen, för att buffertjobba inför veckan (som jag inte alls vill tänka på).
Jag läste att niotillfems lärare på typ berghs eller var hon nu gick sa att de som hade flickvänner och pojkvänner när de började helt garanterat skulle göra slut eftersom skolan skulle bli deras liv de närmsta åren. Sen tror jag att hon gjorde slut med sin kille. Det kanske är så det ska vara. Själv har jag mer att göra än någonsin och är ganska extrakär därför tror jag. Men det där beslaget måste ju vara av rätta sorten.
Comment by Linnea — Thu, Nov 5, 2009 @ 22:02